J M:a upptagning till himmelen-söndag i oktaven 14

Jungfruns martyrium som vi ni säker minns att vi betecknade som den tolfte stjärnan i hennes krona (Upp 12:1) omtalas både i Symeons profetia och i berättelsen om Herrens lidande.
Om barnet Jesus sade gamlingen: Detta barn skall bli till ett tecken som väcker strid och sedan vände han sig till Maria: också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:34-35).

Ja, saliga jungfru,
ett svärd genomborrade din själ,
ty hur skulle det annars ha kunnat tränga in i din Sons kropp.
När din Jesus,
som förvisso är allas,
men din på ett särskilt sätt,
hade gett upp andan (Matt 27:50),
kunde soldatens grymma lans inte nå hans själ.
Den skonade inte ens den som var död,
även om den inte längre kunde tillfoga någon skada,
när den öppnade hans sida (Joh 19:34),
men genomborrade din själ.
Hans själ var inte längre där,
men din kunde inte undkomma.
Så genomborrade smärtans makt din själ
och gjorde dig till mer än en martyr,
ty ditt medlidande var så intensivt,
att det överträffade det kroppsliga lidandets smärta.