J M:s upptagning till himmelen-söndag i oktaven 15 forts

Men någon kanske invänder:
Visste hon inte i förväg
att hennes Son skulle dö?
Förvisso.
Hoppades hon inte att han snart skulle uppstå?
Helt säkert.
Led hon i så fall av att se honom korsfästas?
Ja, fruktansvärt.

Men vem är du, min broder,
och varifrån hämtar du din vishet
som får dig att förvånas
mer över Marias medlidande
än över Sonens död?

Om han kunde lida kroppens död,
skulle inte hon kunna lida hjärtats död?
Av kärlek som ingen kan överträffa (Joh 15:13)
led han kroppens död.
Av kärlek
- som efter Sonens -
saknar motsvarighet
led hon hjärtats död.

Barmhärtighetens moder,
månen, det vill säga kyrkan, ligger vid dina fötter.
Hon förlitar sig på ditt rena hjärtas ömma kärlek
och åkallar dig andäktigt
- du som blivit insatt att föra hennes talan
inför rättfärdighetens Sol (Mal 4:2) -
för att hon skall se Ljuset i ditt ljus (jfr Ps 36:10)
och att genom din förmedling
få nåd av den Sol
som hon har älskat över allting
och som har prytt henne
genom att ikläda henne en lysande festdräkt (Syr 6:29)
och sätta en praktfull krona på hennes huvud (Hes 16:12).