Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

19 mars 2008

Biskop Malachias hädanfärd 7

Bröder, vem av er skulle inte vilja bli lika helig som han, om det bara funnes någon möjlighet? Jag tror att ni gärna lyssnar på mig, om jag säger vad det var som gjorde Malachias till helgon. Men, om mitt vittnesbörd förefaller föga trovärdigt, lyssna till vad Skriften säger: Gud helgade honom för hans trohets och mildhets skull (Syr 45:4). I tro vandrade Malachias i världen, såsom Johannes säger: Detta är den seger som har besegrat världen: vår tro (1 Joh 5:4). Med fattning och jämnmod uthärdade han livets alla svåra motgångar.
I tro gick han likt Kristus på vattnet (jfr Matt 14:25) för att inte falla för frestelser. Tålmodigt höll han ut (Luk 21:19) för att inte tillintetgöras av svårigheter. Därom kan du läsa i en psalm att det skall falla tusen på din vänstra sida och tiotusen på den högra (Ps 91.7), det vill säga att de är fler som luras av välgång än de som faller på grund av motgång.
Må ingen av oss av förkärlek till ett ytligt liv tro att vägen över havet är lättare. Denna fria yta har höga berg, som visserligen är osynliga men desto farligare. Vägen som går mellan branta kullar och oländiga klippor kan tyckas vara besvärligare, men enligt erfarna människor är den mycket säkrare och att föredra. På båda sidor krävs möda och finns faror, vilket han visste som talade om att strida med rättfärdighetens vapen till höger och till vänster (2 Kor 6:7). Med rätta kan vi lyckönska dem som gått genom eld och vatten och blev förda ut och vederkvickta (Ps 66:12).
Vill ni att jag skall säga mer om denna vederkvickelse? Det får någon annan göra, ty jag kan inte säga någonting eftersom jag inte har någon erfarenhet av den.