Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

13 april 2008

Onsdag i Stilla veckan 9

Och vad gjorde du? Du höll dina händer lyfta (Ps 141:2) och gjorde morgonoffret till ett kvällsoffer (4 Mos 28:8). Må doften av din rökelse stiga upp till himlen, täcka jorden och tränga ner till underjorden. Du visste att du skulle bli bönhörd (Hen 5:7) och utropade: Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör (Luk 23:34). Du är rik på förlåtelse (Jes 55:7)! Stor är dig godhet, Herre (Ps 31:20)! Dina planer är högt över våra planer (Jes 55:9)! Orubblig är dig barmhärtighet mot de ogudaktiga! Vilken kontrast: han ropade förlåt och judarna korsfäst (Luk 23:21). Hans tal är lenare än olja och deras är som spjut (Ps 55:22).
Vilken lidande och medlidande kärlek! Kärleken är tålmodig (1 Kor 13:4), vilket är mycket redan det. Kärleken är god (1 Kor 13:4) - en höjdpunkt. Låt dig inte besegras av det onda (Rom 12:21) - översvallande kärlek. Besegra det onda med det goda (Rom 12:21) - än mer översvallande kärlek.
Inte bara Guds tålamod utan även hans godhet har fört judarna till omvändelse (Rom 2:4), ty i sin godhet älskar kärleken dem som den har fördrag med och älskar dem intensivt. Med tålamod blundar kärleken för det onda, väntar, tolererar syndaren. Med sin godhet drar den honom till sig, återför honom, omvänder honom från hans villovägar och överskyler slutligen en myckenhet av synder (Jak 5:20).
Judar, ni är som stenar, men när ni gör er illa på en sten som är mindre hård än ni själva, hörs godheten klämta och kärlekens olja rinner fram (Job 29:6). Med vilka ljuva strömmar du stillar deras törst (Ps 36:9) som längtar efter dig, när du övergjuter dem med barmhärtighetens olja som korsfäster dig?