Jungfru Marias födelse - akvedukten 8

Bröder, vad mer kan vi önska?
Låt oss söka nåd
och söka den genom Maria,
ty hon finner det som hon söker (Matt 7:7)
och blir aldrig besviken.
Låt oss söka nåd,
men nåd inför Gud (Luk 1:30),
ty människors vällbehag är bedrägligt (Ords 31:30).
Må andra ägna sig åt att söka förtjänster,
låt oss söka nåd.
Är vi inte här av nåd?
Tack vare Herrens barmhärtighet
har vi inte gått under (Klag 3:22 Vulg.).
Vilka är vi?
Menedare,
mördare,
våldsmän,
jordens avskum (1 Kor 4:13).
Bröder,
rannsaka era samveten
och se att
där synden blev större,
där överflödade nåden än mer (Rom 5:20).
Maria gjorde inga anspråk på förtjänst,
utan sökte nåd.
Hon litade så till nåden, utan övermod (Rom 11:20),
att ängelns hälsning förskräckte henne.
Det står,
att hon undrade över vad denna hälsning skulle betyda (Luk 1:29).
Hon kände sig ovärdig ängelns hälsning
och tänkte kanske:
”Hur kommer det sig
att min Herres ängel kommer till mig” (jfr Luk 1:43).
Var inte rädd, Maria (Luk 1:30),
Var inte förvånad över ängelns besök,
ty det kommer någon som är större.
Nej, bli inte förvånad över Herrens ängel,
ty ängelns Herre är med dig (Luk1:28).

Varför ser inte du en ängel,
du som lever som en ängel?
Varför skulle inte en ängel besöka någon
som lever på samma sätt?
Varför skulle han inte besöka någon
som äger samma medborgarskap som de heliga
och har sitt hem hos Gud (Ef 2:19)?
Jungfrulighet är ett änglalikt liv.
De som inte gifter sig
eller blir bortgifta
är som Herrens änglar (Matt 22:30).

Jungfru Marias födelse - akvedukten 7

Låt oss av hela vårt hjärta,
med all kärleks kraft och strävan
vörda Jungfru Maria,
ty han som har bjudit,
att allt blir oss givet genom Maria,
har velat så till vår förmån.
I allt som sker och på alla sätt
kommer hon oss, eländiga varelser, till hjälp:
Hon lugnar vår rädsla,
ger nytt liv åt vår tro,
stärker vårt hopp,
fördriver vår misstro,
inger oss nytt mod.

När du var rädd för att närma dig Fadern,
hörde hans röst
och gömde dig i lövverket (1 Mos 3:7-10),
gav han dig Jesus som medlare.
Vad utverkar inte en sådan Son hos sin Fader?
Han blir bönhörd,
därför att han böjde sig under Guds vilja (Heb 5:7),
ty Fadern älskar Sonen (Joh 5:20).

Men skälver du inför honom?
Han är din bror (1 Mos 37:27),
av samma kött som du.
Han prövades på alla sätt
och var som vi, men utan synd (Heb 4:15)
för att så bli barmhärtig (Heb 2:17).
Det är Maria som har gett dig honom till bror.
Du fruktar kanske hans gudomliga majestät,
eftersom han som människa förblev Gud?
Vill du ha någon som för din talan inför honom (1 Joh 2.1)?
Tag din tillflykt till Maria!
Hon är en ren och obefläckad människa
- en enda natur.
Utan att tveka vågar jag påstå
att även hon blir bönhörd,
ty hon böjde sig under Guds vilja.
Sonen bönhör sin moder
och Fadern bönhör sin Son.

Mina barn,
detta är syndarens stege,
som ger tillförsikt och hopp.
Kan Sonen säga nej till sin moder
eller få nej av sin Fader?
Sonen hör bön och blir själv bönhörd!

Du har funnit nåd hos Gud (Luk 1.30),
sade ängeln till Maria.
Hon finner alltid nåd
och det är nåd vi behöver.

Denna kloka jungfru
sökte inte vishet likt Salomo,
ej heller rikedom, ära och makt,
utan nåd,
och det är genom nåd
som vi har blivit räddade.

Jungfru Marias födelse - akvedukten 6

Betrakta, o människa, Guds plan,
inse hans visa och ömsinta avsikt!
Innan han lät himmelsk dagg falla på marken,
lät han all dagg falla på ullen (Dom 6:38-40).
Innan han återlöste hela mänskligheten,
anförtrodde han hela priset åt Maria.

Varför gjorde han så?
Kanske för att förlåta Eva genom hennes dotter,
och lugna mannens harm över kvinnan.
Adam säg inte längre:
Kvinnan som du har ställt vid min sida,
hon gav mig av det förbjudna trädet, och jag åt (1 Mos 3:12).
Säg i stället:
Kvinnan som du har ställt vid min sida,
gav mig en välsignad frukt.

Förvisso, en ömsint plan,
men kanske gömmer den en annan,
ty detta är inte allt.
Det som jag har sagt är sant,
men om jag inte tar fel,
längtar ni efter mer.
Här finns söt mjölk,
och om vi kärnar den,
får vi kanske även utsökt smör.

Låt oss med än större uppmärksamhet betrakta Guds vilja
att vi med innerlig tillgivenhet
skall vörda Maria.
I henne har han nedlagt allt
som är fullkomligt gott.
Så skall vi förstå
att det som finns i oss
av hopp, nåd och frälsning
är oss givet från henne
som behagfullt stiger upp inför våra ögon (Höga v 8:5).
Hon är den ljuvliga trädgård,
som den gudomliga nordanvinden inte blott smekte med sin bris,
utan även ansatte,
när den friskade i,
(afflaverit veniens – perflaverit superveniens),
så att trädgårdens vällukter spreds för vinden (Höga v 4:12-16) -
med andra ord: nådens gåvor.

Låt det eldklot som upplyser världen försvinna.
Vad återstår av dagen?
Låt Maria, havets stjärna,
det väldig och vida havet (Ps 104:25) försvinna.
Vad återstår annat än
svart natt,
dödens skugga,
tjockt mörker?

Jungfru Marias födelse - akvedukten 5

Men hur kan vår akvedukt nå ända upp till den så högt belägna källan? Beror det inte på längtans kraft, inre glöd och ren bön enligt Skriftens ord: Den rättfärdiges bön genomtränger himlen (Syr 35:21). Vem är rättfärdig, om inte Maria, den rättfärdiga, som lät rättfärdighetens Sol gå upp för oss (Mal 4:2)? Och hur kunde hon nå detta onåbara majestät, om inte genom att bulta, be och söka (Matt 7:7)? Hon fann det som hon sökte (Höga v 3:4), enligt ängelns ord: Du har funnit nåd hos Gud (Luk 1:30).
Är det möjligt att vara full av nåd och bli än mer benådad? Ja, hon är värdig att finna det hon söker, ty hennes egen fullhet är inte nog. Hon kan inte vara nöjd med blott sin egen lycka. Nej, enligt Skriftens ord: De som dricker mig får törst efter mer (Syr 24:21), ber hon om att överströmmas av nåd med tanke på världens frälsning.
Ängeln sade: Den helige Ande skall komma över dig (Luk 1:35). Denna dyrbara balsam skall i översvallande mått ingjutas i dig och rikligen utgjutas på alla håll. Så skedde och vi erfar att denna balsam ger glans åt våra ansikten (Ps 104:15). Vi ropar redan: Ditt namn är som en doftande balsam (Höga v 1:3 ) och i alla tider skall man åkalla dig (Ps 135:13). Detta sker inte förgäves och denna balsam går inte förlorad när den utbreder sig. Därför älskar de unga kvinnorna, det vill säga svaga själar, brudgummen (Höga v 1:3) och ingalunda lite. Balsam från hans huvud rinner ner inte bara i skägget, utan över dräktens linning (Ps 133:2).

Jungfru Marias födelse - akvedukten 4

Jag föreställer mig
att ni har gissat vilken akvedukt jag talar om.
Den får sitt vatten från den källa
som rinner upp i Faderns hjärta
men ger oss inte allt,
utan så mycket som vi kan ta emot.
Ni vet till vem det blev sagt:
Hell dig, full av nåd (Luk 1:28).
Skall vi förundras över
att det gick att skapa en akvedukt
av sådan kvalitet och storhet,
som nådde upp till
och rörde vid himlen,
liksom den stege som patriarken Jakob såg?
Än mer,
en akvedukt som gick genom himlen
och nådde den outtömliga källan ovanför himlen (Ps 148:4).
Även Salomo var förundrad
och utropade förtvivlat:
En idog hustru, var finner man en sådan? (Ords 31:10).
Mänskligheten saknade lång tid nådens tillflöde,
ty den efterlängtade akvedukt,
som vi talar om,
fanns inte.
Var inte förvånad,
tänk bara på
hur många år den rättfärdige Noa behövde
för att bygga arken (1 Mos 6:9),
i vilken några få, bara åtta människor räddades (1 Pet 3:20)
och bara för en kort tid.

Jungfru Marias födelse - akvedukten 3

Men när hör man henne säga: Ät, ni älskande, och drick, berusa er (Höga v 5:1)? Profeten säger: De rättfärdiga gläds inför Gud (Ps 68:4), men inte i hans skugga. För egen del tillägger han: Jag skall mätta mig, när din härlighet uppenbaras (Ps 17:15).
Herren sade till sina lärjungar: Ni är de som har stannat kvar hos mig under mina prövningar, och samma kungavärdighet som min Fader har tilldelat mig tilldelar jag er. Ni skall få äta och dricka vid mitt bord (Luk 22:28-30). Men var? Han säger: I mitt rike (Luk 22:30). Ja, salig den som får vara med om måltiden i Guds rike (Luk 14:15).
Helgat varde ditt namn (Matt 6:9) – det namn genom vilket du på något vis är i oss, Herre (Jer 14:9), bor i våra hjärtan genom tron (Ef 3:17), då ditt namn har blivit utropat över oss (Jer 14:9).
Tillkomme ditt rike (Matt 6:10). Ja, må det som är fullkomligt komma och det som är begränsat förgå (1 Kor 13:10). Nu blir frukten ni skördar helighet och till slut evigt liv (Rom 6:22), säger aposteln. Det eviga livet är en aldrig sinande källa som bevattnar marken i paradiset (1 Mos 2:6). Inte bara bevattnar, utan översvämmar – trädgårdens källa, en brunn med friskt vatten (Höga v 4:15), en flod vars strömmar ger glädje åt Guds stad (Ps 46:5).
Vem är livets källa (Ps 36:10), om inte Kristus Herren (Luk 2:11)? När han träder fram, han som är ert liv, då skall också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom (Kol 3:4). Han som var den gudomliga fullheten (Kol 2:9) avstod från allt (Fil 2:7) för att bli vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet (1 Kor 1:30), men utan att ännu uppenbara sig som liv, härlighet och salighet.
Källans vatten har kanaliserats ända till oss och strömmar ut över torgen, även om främlingar inte kan dricka därav (Ords 5:16). Denna himmelska vattenåder når ända till oss genom en akvedukt, och nåden blir droppvis ingjuten i våra förtorkade hjärtan och vi får inte allt med en gång. En får mer, en annan mindre. Akvedukten är helt fylld, så att alla får del av dess fullhet (jfr Joh 1:16) utan att tömma den.

Jungfru Marias födelse - akvedukten 2

Under skuggan födde Modern honom som är själva ljuset, den skugga med vilken den Högste hade betäckt henne (Luk1:35). Därför sjunger med rätta kyrkan som fortfarande vandrar i landsflykt på jorden och inte de heligas församling (Ps 89:6) som bor i himmelens höjd och det strålande ljuset: Jag sitter i hans skugga som jag längtat efter och hans frukt är söt för min gom (Höga v 2:3). Hon hade bett att få veta var brudgummen vallar sin hjord (Höga v1:7) i middagens ljus, men hon blev bortstött och fann skugga och inte strålande ljus, en försmak i stället för mättnad. Hon sade inte att hon längtat efter skuggan. Jag sitter i hans skugga som jag längtat efter. Inte hans skugga, utan honom själv, middagens ljus – han som var ljus av ljus.
Hon tillade: hans frukt är söt för min gom, med andra ord, till mitt behag. När skall du låta mig vara medan jag hämtar andan? (Job 7:19). Hur länge skall det sägas: Smaka och se att Herren är god (Ps 34:9)? Han är god för smaken och söt för gommen. Därför utbrast bruden i tacksägelse och lovprisning.

Jungfru Marias födelse - akvedukten 1

Himlen gläder sig över den livgivande jungfruns närvaro och jorden vördar hennes minne. Däruppe finns det goda, här nere åminnelsen. Däruppe mättnad, här nere en försmak. Däruppe verkligheten, här nere namnet.
Det står skrivet: Herre, ditt namn är evigt, från släkte till släkte skall man åkalla dig (Ps 135:13). Från släkte till släkte – förvisso handlar det inte om änglar, utan om människor. Vill du bli förvissad om att hans namn och minne är i oss, och hans närvaro i himlen? Herren sade: Så skall ni bedja: Fader vår, som är i himmelen. Helgat varde ditt namn (Matt 6:9). En troendes bön, vars första ord påminner oss om vårt gudomliga barnaskap och vår vandring på jorden. Så vet vi, att vi är borta ifrån Herren (2 Kor 5:6), så länge vi ännu inte är i himlen och vi ropar i väntan på att Gud skall göra oss till sina barn (Rom 8:23), medan vi med andra ord väntar på Faderns närvaro.
Därför säger profeten uttryckligen: Herren Kristus är ande inför oss; under hans skugga lever vi bland folken (Klag 4:20). Ty i den himmelska saligheten lever man inte i skugga utan i strålande ljus. Bland strålande helgon har jag fött dig före gryningen (Ps 110:3), säger Fadern.